Glas
Jag sandgjuter glaset i sandformar som jag skapar hemma i ateljén. På Bergdala glasbruk i Småland gjuter vi sedan glaset i formarna.
Formatglas
Det handformade glaset gör jag tillsammans med maestro Silvano Signoretto på ön Murano strax utanför Venedig i Italien.
Keramik
Jag arbetar med stengodslera och bränner sedan keramikskulpturerna i glasyrbränningen i 1250 grader.
En blandning av verklighet och lust att skapa. En blandning av sanning och fantasi.
Men, den stora världen lockade och i Vancouver på Kanadas västkust ”upptäcktes” jag av en keramiker som anställde mig. Vid det här laget var jag flink på att repetitionsdreja. Jag hade nog blivit kvar men fick inget förlängt arbetstillstånd . Tvingades bita det sura äpplet och återvände till Sverige där jag ägnade många år åt att dreja bruksting, först egen verkstad i Sthlm och sedan i Lisselby i Mora. Mamma var glad!
Men den där djupa längtan, det där suget efter något annat , något större som jag alltid sökt men inte vågat ta tag i blev allt starkare och med stigande ålder har jag breddat mitt skapande, hittat nya material, nya former och har de senaste åren arbetat mest med glas. Glasmästare Silvano Signoretto på ön Murano utanför Venedig i Italien har varit en stor inspirationskälla och en fantastisk samarbetspartner.
På lite närmare håll, nere i Bergdala i vårt småländska glasrike arbetar jag sedan många år med glas. Det har blivit många resor genom åren. Jag drivs av handens och känslans kraft, hämtar energi och ideér från natur och kultur. Jag återvänder mer o mer till mitt grundmaterial leran, inspireras av Kina och jobbar i Jingdezhen ”porslinets vagga” i omgångar , senast sommaren 2017.
I min ateljé i Mora, i skidspåret och hemma hos familjen hittar jag inspiration och lust att skapa –
hur länge jag ska hålla på? Kanske till 103 .